I mitt förhållnings sätt till vin försöker jag vara rak och inte snobbig och detta försöker jag också förmedla. Vinprovning bör vara lärorikt, men det måste också vara avkopplande och roligt. Och det bästa resultatet uppnås ofta när man är flera vänner tillsammans då man kan diskutera och lära av varandra.
För en oerfaren kan professionell vinprovning verka skrämmande. Vi är vana att dricka vin till mat med goda vänner i en gemytlig stämning. Så bara tanken på att man ska sitta som de professionella och gurgla och spotta, tala om bouquet, syra och ladugård är väl inte något som verkar så lockande.
Men vill man få ut det bästa av vinerna är det nödvändigt att känna till några grundregler angående provningar och på längre sikt få mer glädje av att dricka vin.
Dessa grundregler att enkla att lära sig och kommer att hjälpa dig hitta de viner som du föredrar (eller inte) och varför. I takt med att din erfarenhet ökar kommer du att bli bättre och säkrare på att bedöma viner och kanske kommer du att tillhöra de som t.o.m. kan avgöra druvtypen, vilket land det kommer ifrån och vilken årgång det är?
Det är viktigt att komma ihåg att alla kan bli bra på detta. Det krävs endast ett normalt lukt- och smaksinne och en smula koncentration.
Det finns många anledningar till att prova viner. Många importörer håller vinprovningar som är öppna för alla. Vänner eller kollegor kan träffas och prova och har du ett stort intresse kan du gå med i en vinförening. Det trevligaste är nog att prova hos tillverkaren och kommer du förbi en vingård så missa inte detta tillfälle.
Det är några saker man ska tänka på innan man börjar prova viner. Lokalen ska vara luktfri och tyst med god belysning. Allra helst dagsljus men konstgjort ljus går bra förutom lysrör som ger vinet en underlig glöd. Glasen ska vara rena och utan diskmedelsrester, ofärgade, omönstrade och släta. Det optimala glaset har en så kallad tulpanform – bredare nedtill och avsmalnande uppåt. Det gör att doften koncentreras i mynningen.
Det är en god idé att anteckna, det kan vara till ovärderlig hjälp när du senare ska köpa ett vin.
Under själva provningen är det fem steg man ska gå igenom:
Se
Snurra
Lukta
Smaka
Spotta
Se
Synintrycket kan för vin (precis som för mat) vara en förhöjande faktor för både nöjet och aptiten men utöver den förväntade glädjen kan vinets utseende berätta en hel om vad det är vi ska smaka.
När man ser på ett vin ska man hålla det en bit ifrån sig i 45 graders vinkel mot en vit bakgrund. Är varken bordet eller duken vit kan man hålla ett vitt papper bakom.
Det mest karaktäristiska för ett vin är färgen; vitt, rött eller rosé? När detta enkla är bestämt provar man att titta lite närmare på det.
Ett vitt vin kan vara allt från mycket ljust till en gyllengult vilket beror på ålder, sötma, fatlagring och druvsort. Ju äldre ett vitvin blir desto mörkare och mer gyllene blir färgen. Söta (dessert)viner och fatlagrade viner har en typiskt mörkare färg än torra viner.
Som regel ger Sauvignon Blancdruvan ljusare viner än Chardonnaydruvan. Är Chardonnayvinet dessutom lagrat på fat blir det ännu mer gyllenfärgat och det fortsätter att djupna med åren.
Rödvin kan analyseras på motsvarande sätt. Ett ungt vin har mörk, blåröd eller nästan svart färg. När rödvinet blir äldre ljusnar det, alltså helt i motsats till vitvin. Det kan få en lätt brun kant. Druvsorten betyder också mycket för rödvinets utseende. En Pinot Noir är normalt ljusare och har en transparent rubinröd färg medan t.ex. en Syrah är mer kompakt och har en rödviolett färg. Även Cabernet Sauvignon är mycket mörk.
När du reser upp glaset igen ser du rinningar på glaset som långsamt rinner ner, dessa kallas gardiner och indikerar hur högt alkoholinnehållet är eller om det finns rester av socker i vinet (i så fall är vinet sött).
När du ser på vinet kan du också få en fingervisning om det är något som inte är bra. Det ska vara klart och helt ogrumlat. Är det grumligt bör du kassera det. Är det fällning i flaskan har det oftast ingen betydelse för vinet men se till så att det inte hamnar i glaset.
Snurra
Innan man luktar på vinet ska det snurras runt i glaset. Detta är inte för att man ska se kunnig ut, utan för att frigöra dofter och aromer som finns i vinet och göra det lättare att fånga upp dessa när man sedan doftar på vinet. Man ska inte snurra för våldsamt på glaset om man inte är van och vinet är rött! Men man kommer ganska snabbt in i rätt rytm. Man kan också låta glaset stå på bordet och snurra det försiktigt, då har man mer kontroll över det.
Lukta
När vinet har snurrats runt sticker du ner näsan i glaset (så långt den nu kan komma!) och doftar ordentligt.
Prova att lägga märke till om doften är intensiv eller lätt, om den hänger kvar länge eller är flyktig. Precis som med färgen kan du säga en hel del om vinet enbart genom att dofta på det. Prova att själv sätt ord på dina doftintryck. Tycker du att luktar honung, citron, äpple eller sura strumpor så skriv det. Det är viktigare att det är dina egna ord och inte en beskrivning från en vinexpert. Dina doftintryck kan du senare använda för att känna igen liknande viner.
De flesta viner doftar av något som vi känner igen. Typiska doftgrupper är blommor, frukt, grönsaker, kryddor och ”andra”.
En Sauvignon Blanc har en typisk doft av blombukett, en Chardonnay doftar oftast persika och om den är ekfatslagrad finns det även smör- och nötdoft.
Cabernet Sauvignon blir oftast igenkänd på en svartvinbärsdoft medan en Pinot Noir känns igen på att den doftar körsbär och animaliskt (ladugård, kogödsel). I Syrah (Shiraz) hittar man oftast lakrits och peppar samt andra kryddor.
Efterhand som vinet åldras utvecklas doften. Vita viner kan få mer honungskaraktär jämfört med unga viner som är mer som friska blommor och frukter.
Doften kan som regel också tala om ifall vinet är ekfatslagrat. Kanske kan man känna doften av rökt trä eller söt vanilj vilka båda är avslöjande om det är fatlagrat eller ej.
Doften kan också avslöja om det är något fel på vinet. En lätt unken doft berättar att vinet är korkskadat och bör därför inte drickas. I mycket billiga viner kan man då och då uppleva en doft av brända tändstickor vilket indikerar att det är tillsatt för mycket svavel i vinet. Slutligen kan vinet också ha oxiderat, syre har kommit in i flaskan, vilket ger vinet en aningens bränd doft och en ljus brunaktig ton
Det viktigaste när man doftar på ett vin är att använda sina egna ord när man beskriver och bedömer det. Vinprovning är ingen exakt vetenskap och det finns inget som heter rätt eller fel. Din beskrivning är din personliga upplevelse av vinet och andra kan ha en annan upplevelse.
Både att se och dofta är viktigt när man provar vin men det ultimata är självklart att smaka på det. När du smakar på vinet ska du ta en rejäl munfull av det. Se till att få ut vinet i hela munhålan och dra gärna in liten luft mellan läpparna samtidigt. Man får lov att sörpla när det gäller vinprovning för det förhöjer smakintrycket. Du ska också liksom ”tugga” på vinet när du registrerar intrycken.
Lukt- och smaksinnet hör ihop så det är svårt för det ena att existera utan det andra.
Faktum är att vi bara kan känna fyra smaker: sött, surt, bittert och salt. Allt annat som vi uppfattar som smak är lukt!
Därför kan näsan säga en hel del om vinet innan du ens har smakat på det.
Spotta
Till sist så spottar du ut vinet. Som jag nämnt tidigare kan vi känna fyra smaker, sötman som sitter ytterst på tungan, surt på sidorna och beskt längst bak. Salt kan du knappast känna i vin!
När du bedömer ett vin är det flera saker du bör leta efter. Allra först ska du känna om vinet är fylligt. Känns det som vatten eller är det mer fylligt som grädde? Detta kommer an på druvtyp och kvalitet. En Beaujoulais är lättare än ett Bordeaux.
Du ska också bedöma vinets syra. Alla vin ska ha en viss syra för att verka uppfriskande och för att kunna lagras. Mycket syra gör att det vattnas i munnen. Du ska också urskilja garvsyran (tanniner) vilket är något helt annat än syra. Garvsyran kommer ifrån stjälkarna och kärnorna och ger en torrhetskänsla i munnen. Om du har bitit i en druvkärna vet du precis hur det känns. Ska vinet lagras är det nödvändigt med garvsyra men den får aldrig ta överhand i förhållande till vinets fruktighet.
Fruktigheten ska du också kunna känna. Vin är gjort av frukt och ska därför helst smaka lite av det! Är det en bra avvägning mellan syra, garvsyra och fruktighet säger man att vinet är balanserat.
Generellt kan man säga att lättare viner kommer från kyligare områden. Ett torrt och tyskt Rieslingvin är alltså lättare än ett från Australien som har ett varmare klimat.
Men precis som med doften finns det inte heller rätt eller fel när det gäller smaken. Några tycker om kraftiga och tunga rödviner medan andra föredrar lätta och eleganta vitviner. Så beskriv vinets smak utifrån din uppfattning så bygger du lättare upp egna referensramar som du kan använda till kommande provningar. Lär dig vilka smaker du tycker bäst respektive sämst om och använd dig av dina kunskaper när du köper vin eller går på restaurang.
I normala fall sväljer vi ju vinet, både när vi smakar på det och dricker det. Jag vill absolut inte att du ska spotta ut det när det är dricks som sällskapsvin! Men om man ska prova och bedöma många viner är det nödvändigt att spotta annars kommer man inte att kunna urskilja dofter och smaker efter en halvtimme!
Tycker du att det låter tråkigt så börja med att smaka på alla viner och spotta ut. Sedan kan du dricka dem efteråt.
Vid större arrangemang med vinprovningar finns det alltid spottkoppar. Det kan vara vinkylare av olika slag. Det viktigaste är att den inte är genomskinlig! Spotta försiktigt och spetsa läpparna så slipper du stänk, det är inte trevligt! Du kan ev. provspotta hemma innan provningen.
Vid riktigt stora provningar där det kan vara mellan 50 och 100 viner som ska provas på två till tre timmar blir självklart smaksinnena påverkade även om man spottar. Kroppen tar upp alkohol även om du spottar ut. Tänk på detta om du ska köra.
Du kan kanske se detta själv i dina noteringar, handstilen ser säkert annorlunda ut vid första vinet jämfört med det tjugonde…
Utvärdering
När du har gått igenom dessa fem punkter är det dags att ge vinet en helhetsbedömning.
Är det ett enkelt och lättdrucket vin eller är det komplext med många olika nyanser?
Kan det drickas nu eller vinner det på att lagras för att rundas till lite?
Får du kvalitet för pengarna? Sist men inte minst, tycker du om det?
Ett vin som smakar gott nu och inte har någon garvsyra kan drickas med en gång. Är det mycket tanniner bör den lagras några år. Vissa viner som känns slutna kommer i regel bli bättre med åren.
En spännande detalj är att försöka slå fast när vinet är som bäst. Denna tidpunkt är mycket individuell beroende på om vi tycker om unga och fruktiga viner eller föredrar viner med komplexitet och som fått rundas av lite.
Oavsett vilken vinbudget du har är det viktigt att få valuta för pengarna. Oavsett om ett vin kostar 25 kr. eller 250 kr. gäller det att man får vad man betalar för. Naturligtvis är det värre om man betalat det högre priset och vinet är dåligt.
Idag finns det en mängd journalister som bedömer viner i pressen och på internet. Deras råd kan ge en bra fingervisning. Oftast är de eniga i sina uttalanden men det händer också att de är oense.
Kom ihåg att vinhandlare alltid talar fördelaktigt om sina viner och nämner sällan de mindre bra recensionerna!
Bästa sättet att hitta viner som ger valuta för pengarna är att smaka.
Vid själva utvärderingen använder du dina noteringar eller smakschema som du gjort under provningen.
Det finns olika smakscheman och poängsystem. Alla professionella vinkännare och journalister använder idag ett poängsystem som gör det enklare att jämföra vinerna. Pressen använder olika symboler att klassificera vinerna med, det kan vara glas, stjärnor eller enkla poäng. Här är det viktigt att läsaren känner till skribentens smak vilket är lätt att glömma om vinet har fått bra kritik. Men det är inte säkert att läsaren och skribenten har samma smak. Detta vet man först efter att ha provat samma viner och jämfört sin uppfattning gentemot dennes. Kom ihåg, läs inte skribentens betyg förrän du har satt ditt eget!
Här är det en god idé att använda ett poängsystem, de vanligaste är: 1 till 10 eller 1 till 20 och det mest kända, som är Parkerskalan: 1 till 100. Den är mest använd idag över hela världen så låt oss ta en titt på den.
Ofta stöter man på viner som är bedömda av experter som t.ex. Winespectator och Robert Parker. Vinet har fått ett antal poäng men vad står dessa poäng för?
Viner provade av Decanter, Winespectator och Robert Parker utvärderas alla från denna skala som ständigt ökar i popularitet världen över.
Det är amerikanskt så det skriker men dessa har stor tyngd i vinvärlden för närvarande och den övriga vinvärlden följer automatiskt med och accepterar därmed en förenkling av begreppet vinbedömning.
Kan du avgöra på smak och doft om ett vin ska ha 96 eller 97 poäng? Knappast. Jag kan inte avgöra det! Det är alltid subjektivt, någon lägger vikt vid en speciell smak medan någon annan avskyr just den och detta återspeglas betyget.
Ett klassiskt exempel är Chateau Lalande de Comtesse 1990 som fått 97 poäng av Winespectator men endast 78 av Robert Parker! Det kommer alltid att vara en skillnad i bedömningar!
Du kan välja att använda dig av denna skala eller att använda dina egna ord och uttryck och låta andra förstå vad du menar. Alla metoder är lika bra.
I mina noteringar använder jag poäng, inte för att jag är enig med denna skala utan för dess enkelhet i att snabbt indikera var vi befinner oss kvalitetsmässigt när besökare tittar på ett stort schema. Det är helt enkelt mer överskådligt.
96 – 100 A extraordinärt, sublimt, oöverträffat, det bästa av det bästa.
90 – 95 B otrolig kvalitet, långt över genomsnittet.
80 – 89 C något över genomsnittet, medelkvalitet.
70 – 79 D medelkvalitet, acceptabelt.
60 – 69 E något under medelkvalitet.
50 – 59 F oacceptabelt.
Detta system tar inte hänsyn till pris. Oavsett vilket system som används är det viktigt att läsa kommentarerna.
