Även om många ser Sydafrika som ett ”nya välden-vinland” har vi i själva verket gärna gjort vin i århundraden!
Jan van Riebeeck, den första guvernören i Kapregionen, planterade de första vinrankorna redan 1655, och 1659 pressades de första druvorna i Sydafrika. Man blev så nöjd med resultatet att man beslutade att utöka planteringarna med importerade stockar från Europa. Det första området var Roschheuvel, idag känt som Bishopscourt och Wynberg. Van Riebeeck var väldigt uppmuntrande gällande den nya vinproduktionen och trots de nya vinböndernas skepticism startade man upp en liten vinnäring. Så smånigom spred sig detta till flera områden och landets nuvarande produktion av vin tog sin början.
Initialt fick man erfara en hel del bakslag, främst på grund av jordbrukarnas okunnighet om vinodling. Efter ett antal år fick området en ny guvernör, Simon van der Steel, och saker började sakta förändras. Van der Steel var inte bara entusiastisk som sin företrädare utan besatt också mer kunskap om vinodling och vinframställning. Han planterade en vingård på sin farm, Constantia, och där satte man igång att arbeta mot en kvalitativ produktion. Det första vinet som satte Sydafrika på kartan om ett vinproducerande land var ”Vin de Constance”, ett sött vin som blev en stor succé inte enbart i Sydafrika utan också i Europa.
När de franska hugenotterna ankom Kapområdet mellan 1680 och 1690 fick vinnäringen förnyad styrka. Som religiösa flyktingar, hade hugenotterna väldigt lite tillgångar och fick nöja sig med det allra nödvändigaste, men några av dessa tog med sig sina egna erfarenheter av fransk vinframställning vilket gav vinproduktionen en nystart.
1800-talet blev en svår fas för den Sydafrikanska vinindustrin. Kvaliteten hade sjunkit och man stod inför en överproduktion som inte fick avsättning i export. Samtidigt kämpade industrin med att identifiera de bästa druvsorterna för varje distrikt och med att anpassa vinframställning och vinodlingstekniker till lokala förhållanden. 1800-talet kantades också av krig och andra svårigheter vilket ruckade på såväl landet som dess relation till bla. Storbritannien, vilken i sin tur blev katastrof för exporten.
För att lugna marknaden och få ording på kvalitetsproblem och överproduktion skapade man 1918 ett statligt kooperativ som skulle reda ut bekymren: Ko-operatieve Wijnbouwers Vereniging van Zuid-Afrika Beperkt (KWV). KWV införde stabilitet till industrin, och banade vägen för tillväxt och välstånd. Med sina nya innovationer och sin benhårda byrokrati lade man grunden för dagens blomstrande vinindustri.
Även om många ser Sydafrika som ett ”nya välden-vinland” har vi i själva verket gärna gjort vin i århundraden!