Tyskland.
Det största problemet för Tyskvin var och delvis fortfarande "Billigvin", som Liebfrauenmilch. Men på senare år har det gått upp till konsumenterna att Tyskvin mycket annat. Tyskland producerar några av världens bästa Riesling och bojor av dessa är stora, så stora vin beslutsfattare kan slutsålda. Förutom Riesling producerat många högkvalitativa viner som definitivt hör hemma i toppen av de vita vinerna.
Redan för 50 miljoner år sedan växte vinrankor vilt i naturen och för de första människorna var druvor en viktig del av födan. De äldsta vinodlingarna man funnit rester av fanns vid Döda havet och dateras till ca 6000 år f.kr. Konsten att odla vin spred sig sedan relativt snabbt till övriga länder i östra medelhavsområdet. I Grekland förfinades tekniken och man började beskära vinrankorna på vintern för att förbättra kvaliteten på druvorna. Grekerna förde i sin tur vinet vidare till Italien, där romarna vidareutvecklade drycken till att mer likna de viner vi dricker idag. Det var också romarna som anlade många av de nuvarande vinodlingarna i alla stora vindistrikt i Europa, däribland Tyskland.
Under medeltiden minskade vinproduktionen i Europa och vinets kvalitet försämrades. Det lilla vin som producerades framställdes i kyrkans regi eftersom det var nödvändigt för de kristna sakramenten. Inte förrän på 1100-talet började vinodlingen återhämta sig.
I och med industrialismen och de utbyggda järnvägarna i slutet av 1800-talet blev det enklare att framställa och snabbare att transportera vin för export. Det var också ungefär vid den här tiden man lärde sig att inte bara anlägga vingårdar i direkt anslutning till floder, utan att även odla vin på andra gynnsamma platser.
Under 1900-talet har mycket av vinframställningen industrialiserats, men fortfarande görs en hel del viner på druvor som skördas och sorteras för hand.
Att framställa Tysk vin
Klimat
Det är en extra stor utmaning att odla fullmogna druvor i Tyskland, det nordligast belägna av de traditionella vinnationerna i världen. Att klimatet dessutom varierar relativt mycket år från år gör det inte lättare. De flesta vinodlingarna ligger på bergssluttningar omgärdade av skog som skydd mot vinden. Dessutom ligger de nästan alltid vid sidan av en flod som reflekterar solljuset - till exempel Rhen och dess bifloder - vilket höjer medeltemperaturen. Odlingssäsongen är lång och vädret växlar ständigt mellan sol och regn. Det gör att druvorna mognar långsamt och därmed behåller sin fruktiga syra samtidigt som de utvecklar naturlig sötma och absorberar mineraler ur jorden.
Allt sammantaget ger den unika friskhet, smak och bouquet som man förknippar med tyska viner.
När det gäller klimat är minimumkraven för att odla druvor:
- o 1 300 soltimmar per år.
- o En medeltemperatur på minst 15°C under blomningsperioden och 18°C under mognadsperioden.
- o Nederbörd på minst 400-500 ml per kvadratmeter per år.
Skörd och pressning
Efter att druvorna har plockats, transporteras de till en presstation. Vid produktion av vitt vin pressas druvorna på en gång för att de inte ska börja jäsa. Vid framställning av vitt vin brukar man också avlägsna skalen från druvorna i samband med pressningen - används blåa druvor till vitt vin så måste man ta bort skalen, annars blir vinet rött. Det gäller också att pressa försiktigt så att kärnorna inte krossas och ger vinet bitter smak. Saften från de pressade druvorna kallas must.
Jäsning
Efter pressningen låter man den fasta substansen i musten sätta sig så den kan avlägsnas, antingen naturellt (gravitation), genom en centrifug eller speciella filter. Musten samlas sedan upp i jäskar, som numera brukar vara av rostfritt stål eller cement. Jästtankarna kan vara öppna eller slutna. Nu mäts också sockerhalten i musten. Är sockerhalten för låg kan det innebära att vinet kommer att få för låg alkoholhalt, då kan odlaren tillföra socker för att få den rätta alkoholhalten. På vingårdar där druvorna har hög syrahalt, kan odlarna tillåtas tillsätta kolsyrebehandlad kalcium i musten för att minska syran. Ofta är de naturliga jästsvamparna i musten otillräckliga och förmår inte sätta igång en spontan jäsning, så det är vanligt att odlarna tillsätter jästkulturer. Den första jäsningen kallas huvudjäsning. Jäsningstiden varierar, allt från några dagar till flera månader, beroende på vinsort. Vinets jäsning måste övervakas mycket noggrant. Den får inte ske för fort, då frigörs inte tillräckligt mycket smak- och aromämnen från druvorna.
Lagring
Efter jäsningen måste vinet lagras. Lagringstiden är avgörande för ett vins smak och kvalitet, men alla viner vinner inte på lång lagring. Idag finns det stor efterfrågan på unga fräscha viner och många (framför allt vita) viner tappas på flaska efter kortast möjliga fatlagring. Å andra sidan så lagras de mest exklusiva kvalitetsvinerna under mycket lång tid innan man tappar upp dom på flaska.
Under lagringen mognar vinet, blir kvitt de mest aggressiva tanninerna samtidigt som det får större doft och ett bredare smakspektra. Man kan säga att mognadsprocessen binder samman vinets olika beståndsdelar, ett vin innehåller flera tusen sorters kemiska ämnen.
Vinet ska lagras i mörker vid en jämn sval temperatur, idealet är 11-12 grader dygnet runt, året om. En del viner, i Tyskland framför allt röda och vita viner gjorda på Burgunder eller Pinotdruvor, lagras på ekfat vilket ger en karakteristisk smak och karaktär.
Den mesta tappningen sker idag på hel- eller halvautomatiska löpande band som varierar i storlek och kapacitet. Flaskorna steriliseras för att inga bakterier ska finnas kvar. Efter tappningen försluts flaskorna omedelbart med kork eller skruvkork. Etiketterna sätts på direkt eller vid beställning. Därefter lagras vinerna ytterligare i flera år, eller skeppas iväg så snart de fått vila några veckor efter tappningen.
Druvor
VITA - TRADITIONELLA: RIESLING, SYLVANER, RIVANER,
VITA PINOTVINER: GRAUBURGUNDER (Pinot Gris), WEISSBURGUNDER (Pinot Blanc),
NYA VITA DRUVOR: KERNER,
POPULÄRA RÖDA DRUVOR: SPÄTBURGUNDER (Pinot Noir), ROTER TRAMINER (Gewürztraminer), DORNFELDER,
LOKALA RHENVINER OCH SCHWABISKA FAVORITER : PORTUGIESER, TROLLINGER, LEMBERGER