Hälsa på oss

VINBEDÖMNING - Poängsystem.

 

Man stöter ofta på viner som är värderade av experter som t.ex. Winespectator och Robert Parker.

Vinet har fått ett antal poäng. Men vad står dessa poäng för?

 

Detsamma gäller för skribenter i tidningar, magasiner, tidskrifter m.m. som använder skalor till att tilldela vinet antingen glas, stjärnor eller annat. Dessa bedömningsmetoder gör det ju inte precis enklare för Dig. För det kräver ju att du känner till skribenten och hans smakpreferenser. Vilket ju indirekt betyder att Du ska  vara enig med skribenten och köpa fler flaskor vin bedömda med  ”betyg”. Först då kan Du använda dessa bedömningsskalor.

En del av pressen använde Michael Broadbent 5 stjärnsystem, se sist i artikeln.

Därför kommer jag att gå igenom de två mest använda systemen. Schema för dessa hitta Du också här under Helpdesk. Dock har jag tillfört två kolumner i Parkerschemat som efter min mening ska med vid smakprovningar. Nämligen kostnaden och bedömningspriset. 

 

Du kan välja att använda det system som passar för dig eller så du kan välja att beskriva vinet verbalt och låta andra bedöma vad du menar. Alla metoder är precis lika riktiga!.


Varför önskar man att använda ett siffersystem?

 

Till mina egna provningsanteckningar väljer jag att ge poäng. Jag är dock inte enig  med denna metod. Men det är kort sagt för att det är enkelt och man kan snabbt ge en indikering var vi står kvalitetsmässigt. Det är även också mera överskådligt!

För det första är en siffra mer precis i förhållande till ett uttryck som ”spröd”. Det har olika värden i förhållande till vilken person som har uttalat sig. Sekundärt kan man få ett genomsnitt av ett bestämt vin och därmed komma närmre ett mer ”riktigt” resultat.

 

I Decanter har Jonie Goode skrivit emot poängsystemet. Hon skrev att poängsystem förutsätter att de som bedömt ska ha en universell smak. Detta är motbevisat med bakgrund av forskning på Yale. Alla har olika smakuppfattningar av en och samma vin och det er ju också därför vi har olika älsklings viner.

 

Nästa problem är konsumentens bedömning av poängen. Om man inte har förståelse för systemet så kan man heller inte värdera den givna poängen.

 

Andra faktorer utöver det mänskliga kan vara variationer från flaska till flaska och från låda till låda. Hur det har lagrats, behandlats osv. Andra faktorer som också kan nämnas är rummets temperatur, vad man har smakat tidigare, vilken ordning vid smakningen vinet har.

 

Det svåraste vid en vinprovning är att den inte kan reproduceras. De värden vi får i pressen kan vara mycket missvisande då resultaten inte har blivit ordentligt analyserade. Den stora variationen är också den som ger oss glädje och som mentalt också kan ge oss en fastare grund. Människan önskar resultat och inte uttryck som de måsta ta ställning till precis som med årgångarna.

 

• Vin är hälsosamt
• Vin för människor samman
• Vin skapar vänskap

• Vin är det enda organiska material som blir bättre med tiden

 

100 poängsystemet (Parkerskalan/systemet)

 

Systemet är baserat på ett poängsystem som i princip startar vid 50 poäng och slutar vid 100 poäng.


Följande faktorer bedöms:
 

• Färg                            0-    5 point
• Doft/bouquet              0-  15 point
• Smakupplevelse         0 - 20 point
• Lagringspotential       0 - 10 point

 

Vin avsmakade av Winespectator och Robert Parker värderas alla utifrån denna princip som också ständigt får mer och mer genomslagskraft i större delen av världen.
Den är amerikansk så det skriker om det men dessa två överskuggar vinbedömningarna nuförtiden. Resten av vinvärlden följer nästan automatisk med och alla har mer eller mindre accepteret denna förenkling av begreppet vinbedömning.
 

Bedömningen kommer alltid att vara subjektiv.  Kan du t.ex. smaka och dofta om ett vin ska ha 86 eller 87 poäng? Knappast. Någon lägger vikt vid en speciell smak medan andra bara hatar denna smak. Poängen kommer att avspegla konflikten.
 

Ett klassiskt exempel på detta är Chateau Lalande de Comtesse 1990.

Winespectator ger det 97 poäng. Robert Parker 78. Det är en skillnad som verkligen märks!!!

 

De två tolkningarna av 100 poängskalan

 

100             A                Extraordinär, sublim, oöverträffad, det bästa av det bästa.
95               B                Otrolig kvalitet, långt över genomsnittet.
89               C                Precis över det genomsnittliga, medel.
79               D                Medel, acceptabel.
69               F                 Lite under medel.
59               H                Oacceptabel.

 

 

98-100                          Exceptionell

94-97                            Utmärkt

90-93                            Verkligt bra

86-89                            Mycket bra

82-85                            Bra

78-81                            Ganska bra

75-77                            Tillfredställande

50-74                            Ointressant

 

Franskt smakschema.

I många länder, dock mest i Europa, använder man den franska 20-poängskalan.

Skalan har rötter i den franska skolans betygssystem.

 

Den typiska poängfördelningen är ...

 

• 3 poäng för utseende

• 5 poäng för arom

• 9 poäng för smak

• 3 poäng för generell kvalitet.

 

Det kan också ges halva poäng, men i början ska du nöja dig med heltal.

 

Det franska 20-poängsystemet

18-20          Utmärkt

15-17          Mycket bra

12-14          Bra

10-11          Tillfredsställande

< 10            Dålig

 

Michael Broadbent 5 stjärnsystem

Detta system är en vinnare inom Europas gränser och används bland annat till kritik av film, musik etc. Det kan även här också användas halva stjärnor, men skalan ger fortfarande inte den stora indikationen för att jämföra viner.

Det ska sägas att konsumenterna är rätt så eniga i användningen av skalan.

 

5*               Utmärkt

4*               Mycket bra

3*               Bra

2*               Tillfredsställande

1*               Dålig